[Nyhetsbrev-cetis] CETIS: Öppet brev om Skolinspektionens rapport över granskningen av teknikämnet

[Anette Jangenstedt]

CETIS anser att Skolinspektionens värdefulla rapport över granskningen av teknikämnet ska läsas med fokus på de framåtsyftande delarna och de områden där rapporten pekar ut möjliga riktningar för förändring. Läs det öppna brevet här.




Om Skolinspektionens rapport om teknikämnet

Skolinspektionens rapport om läget för teknikämnet i svenska skolor, som publicerades den 27 maj, manar till både eftertanke och aktivitet. För oss som varit engagerade i teknikämnet under lång tid är resultaten till stora delar redan känd materia. Rapporten bekräftar den besvärliga situation som redan tidigare beskrivits av Teknikdelegationen, CETIS, Teknikföretagen och andra aktörer. Som Skolinspektionen konstaterar: " Det löfte om teknikundervisning staten ger till eleverna i kursplanen infrias inte."

En av de viktigaste aspekterna av rapporten är att de svårigheter som är förknippade med teknikundervisningen nu äntligen slagits fast av en svensk skolmyndighet. Den utgör således en intern grund för att ställa krav på skolsystemets olika nivåer. Det märkliga är ju egentligen att teknikämnet kunnat ignoreras på så många sätt under mer än två decennier. Här fordras både självkritik och ansvarsutkrävande. Men framför allt behövs goda visioner.

Att blicka framåt
Rapporten belyser alltså flera av problemen som behäftat teknikundervisningen i den svenska skolan. Dock, en av de positiva sakerna med rapporten är att den har ett framåtblickande syfte. Inspektionens mål är naturligtvis att leda till skolutveckling. De "kritiska områden" som inspektionens rapport redan på sidan 9 fokuserar, kan formuleras så att blicken ställs mot framtiden. Låt oss här ta fasta på dem.

Uppmärksamma teknikämnet - gör det osynliga synligt
Två av de mest centrala och rimliga insatserna för att synliggöra teknikämnet är att, för det första, se till att Teknik syns på schemat. Det ska inte stå något annat! För det andra, ge eleverna tillfälle att möta teknikundervisning under minst 200 timmar under deras nio grundskoleår! Det blir cirka 40 minuter i veckan, varje vecka i nio år. Uträkningen bygger på timplanen där Teknik delar 800 timmar med Biologi, Fysik och Kemi. Flera skolhuvudmän har redan fattat galoppen, men många behöver följa efter!

En god effekt av detta borde bli att många av de lärare som nu är eldsjälar och får kämpa för att synliggöra teknikämnet, inte längre behöver vara ensamma. De får kollegor att prata teknik med, att samplanera med, att beställa material tillsammans med.

Utveckla lärarnas kompetens.
Skolinspektionen har också funnit lärare med god kompetens, skickliga och engagerade. Sådana erfarenheter bör utnyttjas och spridas. Problemet är att andelen teknikutbildade lärare är för få. Som det ser ut just nu kan inte den reguljära lärarutbildningen lösa denna kompetensbrist. Inte heller Lärarlyftet. Skolverkets satsning på NT-utvecklare kan ytterligare sätta fingret på behovet och visa vägar mot lösningar, men det går ändå inte att huka för sanningen: Skolhuvudmännen måste ta sitt ansvar och göra långsiktiga planer för hur man ska fortbilda lärare. Här kan det krävas förhandlingar mellan flera aktörer i skolsystemet - skolhuvudmännen, staten och lärarutbildningen. Vem tar bollen? Att tro att högre löner för formellt behöriga tekniklärare skulle lösa problemet är uppenbart naivt. Då borde de behöriga tekniklärarna redan ha fått det, eftersom bristen funnits i tjugo år. Dessutom har lärarlegitimationen lett till ett besvärligt moras när det gäller bedömningen av vem som är behörig att undervisa och sätta betyg i teknikämnet. Formell behörighet är en sak, reell en annan.

Synliggör teknik för eleverna.
Det är viktigt att en lärare kan fånga både flickors och pojkars frågor om teknik och bygga undervisningen på deras förkunskaper och intresse så att den både känns relevant och uppfyller kursplanens intentioner. Det förutsätter att läraren får möjlighet att själv kontinuerligt utveckla sin egen teknikdidaktiska kunskap. Då måste också läraren ha insikter i teknik och teknikdidaktik, precis som i vilket annat ämne. Med så skör ämnestradition och med så få utbildade lärare är detta en stor utmaning. För att på ett nationellt likvärdigt sätt kunna planera och genomföra undervisning krävs en samsyn. En sådan utvecklas inte enbart genom kursplaner, kommentar- och stödmaterial, utan också genom möten mellan lärare - i kollegiala samtal, i fortbildning, i nätverk, i sociala medier, på konferenser. Sådana förutsättningar måste på ett målmedvetet sätt skapas. Det är inte huvudsakligen lärarnas ansvar, utan andra aktörers.

Skolhuvudmännen
Skolhuvudmännen framstår alltså som en av de mest centrala aktörerna för att teknikämnet ska kunna utvecklas. Om vi på ett likvärdigt sätt ska kunna svara upp till kursplanens löfte kan inte teknikämnet fortsätta bli så styvmoderligt behandlat! Elever kan nu få betyg i ett ämne som de knappt ens vet om att de har haft undervisning i!
Lärare behöver utbildning och fortbildning, teknikämnet måste synas på schemat och få rimlig undervisningstid!

Tillsammans skrev Skolinspektionen, Skolverket, Teknikföretagen och CETIS ett debattinlägg som publicerades på DN Debatt den 27 maj. Det var ett gott första steg.
Låt oss alla nu hjälpas åt att se till att Skolinspektionens rapport hamnar på ett skrivbord, eller i in mailbox, på rätt nivå i skolsystemet. Då kan rektorer och huvudmän diskutera dess möjligheter. Universitet och högskolor, skolmyndigheter och näringslivet har insatser för att stödja detta arbete.
För det går inte att komma ifrån löftet att eleverna har rätt till god teknikundervisning!

Claes Klasander
Föreståndare
Centrum för tekniken i skolan, CETIS
Linköpings universitet




Med vänlig hälsning

Anette Jangenstedt

[Linköpings universitet]

[sigill_96dpi_50px]

Kansliet för Utbildningsvetenskap
Centrum för Tekniken i skolan CETIS
601 74 NORRKÖPING
Telefon: 011-36 31 09
Mobil: 070-829 15 79


Besök oss gärna på:
www.liu.se/uv<http://www.liu.se/uv>
www.cetis.se<http://www.cetis.se/>



-------------- next part --------------
En HTML-bilaga skiljdes ut...
URL: http://lists.liu.se/pipermail/nyhetsbrev-cetis/attachments/20140617/5f412efd/attachment-0001.html 
-------------- next part --------------
En bilaga som inte var text, skiljdes ut...
Namn       : image001.png
Typ       : image/png
Storlek: 941 bytes
Beskrivning: image001.png
URL        : http://lists.liu.se/pipermail/nyhetsbrev-cetis/attachments/20140617/5f412efd/attachment-0002.png 
-------------- next part --------------
En bilaga som inte var text, skiljdes ut...
Namn       : image002.png
Typ       : image/png
Storlek: 968 bytes
Beskrivning: image002.png
URL        : http://lists.liu.se/pipermail/nyhetsbrev-cetis/attachments/20140617/5f412efd/attachment-0003.png 
-------------- next part --------------
En bilaga som inte var text, skiljdes ut...
Namn       : 140609 Om Skolinspektionens rapport om teknikämnet.docx
Typ       : application/vnd.openxmlformats-officedocument.wordprocessingml.document
Storlek: 172217 bytes
Beskrivning: =?iso-8859-1?Q?140609_Om_Skolinspektionens_rapport_om_teknik=E4mnet.docx?=
URL        : http://lists.liu.se/pipermail/nyhetsbrev-cetis/attachments/20140617/5f412efd/attachment-0001.bin